Hoppa till innehåll
september 28, 2010 / korkortsutbildning

Om att vända, stanna och parkera

Att vända med bilen

Om du måste vända för att köra i motsatt riktning, ska det ske där uppsikten är god. Andra trafikanter ska kunna uppmärksamma dig i tid. Du får backa och vända endast om det kan ske utan fara eller hinder för andra trafikanter. Håll noggrann kontroll runt bilen när du backar. Var särskilt uppmärksam om det finns barn i närheten. Ansvaret vilar helt på den som backar; du är alltid skyldig att väja när du backar.
Backa inte in på en väg med snabb eller livlig trafik. Stanna istället långt ut på vägrenen på den större vägen och backa in på den mindre vägen. Backa inte heller in på en gata med vägmärket ”Förbud mot infart”.

Att stanna och parkera

Ett stillastående fordon kan hindra eller störa trafiken. Det kan skymma sikten, tvinga ut bakomvarande trafik mot eller över körbanans mitt. Faran bli större ju sämre sikten är, och särskilt när farten är hög. Stannande eller parkering ska normalt alltid ske på vägens högra sida. Undantag kan finnas på gator med enkelriktad trafik. Uppställda fordon får inte hindra andra trafikanter.

När har du stannat? Och när har du parkerat?

Parkering börjar så snart du stannat av annan anledning än vad som föranletts av trafiksituationen eller fel på fordonet. Du kan inte undvika parkering genom att sitta kvar i bilen eller genom att ha motorn igång.
När du parkerar:

  • Stanna eller parkera inte så att din bil blir ett hinder eller skapar risker.
  • Dra åt parkeringsbromsen.
  • I kraftig lutning kan du vrida framhjulen så att du får stopp mot trottoarkanten om bilen börjar glida.
  • Ta ut nyckeln ur tändningslåset.
  • Lämna inte spädbarn eller djur i bilen. Sommartid kan temperaturen stiga till 70-80 grader.
  • Lås bilen.
september 27, 2010 / korkortsutbildning

Avfart bilkörning

När du ska lämna den större vägen måste du i god tid uppmärksamma bakomvarande trafik. Sedan visar du din avsikt för andra trafikanter genom att ge tecken och inta rätt placering cirka 300-400 meter före höger eller vänstersvängen. Vid högersväng placerar du naturligtvis fordonet så långt till höger som möjligt för att lämna plats, men också för att förtydliga din avsikt att svänga till höger – använd väggrenen. Tänk hela tiden på att kontrollera din fart mot hastighetsmätaren, eftersom det är lätta att bli fartblind på stora vägar.

Vid vänstersväng på landsväg händer många allvarliga trafikolyckor framförallt genom att den svängande bilen bli påkörd bakifrån. En av anledningarna till olyckorna är att den bakomvarande bilen eller fordonet inte kan avgöra om ett fordon står still eller kör och därmed bromsar in för sent. En annan anledning kan vara att bakomvarande ligger för nära och för långt ut mot mittlinjen till den som tänker svänga till vänster, och på så sätt effektivt skymmer sikten både bakåt för den vänstersvängande som framåt för en förare som just beslutat sig för att köra om.

Det är också vanligt att en svängande bilist kolliderar med en mötande motorcykel vilket bland annat beror på svårigheten att avgöra motorcykelns fart och svårigheten att se den överhuvudtaget.

För att göra vänstersvänger säkrare bygger vägverket om en del korsningar enligt spansk modell – den s k spanska svängen. På det sätter blir det inga vänstersvängar från den större vägen utan man svänger av åt höger och kör sedan rakt över den större vägen.

september 26, 2010 / korkortsutbildning

Fartblindhet vid bilkörning

Det kan vara farligt att vänja sig vid höga hastigheter, att bli vad man brukar kalla för fartblind. Efter en stunds körning på motorväg känns farten behaglig och ”normal”. Det går fint att svänga in på avfartssträckan, och man blir inte medveten om hastigheten förrän 50 eller 70 – skylten dyker upp och då är det ibland med en känsla av att man tvivlar på hastighetsmätaren. När man bromsat till 50 km/h verkar det som om bilen nästan står still – en del tycker att man kunde kliva ut ur bilen i farten och promenera bredvid utan problem.

Bilkörning, moderna bilar och fartblindhet

Detta kommer du säkert att uppleva. Viktigt att komma ihåg är såklart att det väldigt, väldigt sällan är något fel på hastighetsmätaren men mycket vanligt att man blir lurad av fartblindheten. Och att det är först när du ska stanna som farten märks. En bil som kör i 50km/h behöver cirka 25 meter för att stanna om väglaget är bra. Ökar du farten till 100 km/h behöver du cirka 80 meter stoppsträcka. Det är alltså den sträcka du behöver för att stanna som är viktigt att tänka på när du ökar din fart.

Själv begreppet ”fartblindhet” är vad det låter som: att man blir blind för bilens fart och underskattar bildens hastighet och stoppsträcka. Moderna bilar är dessutom väldigt tystgående och friktionsfria, vilket kan leda till en falsk känsla av kontroll när bilen i verkligen rusar fram alldeles för fort. Riskerna ökar framförallt vid monoton körning på landsvägar där synintrycken inte förändras.

Tänk på att fartblindhet kan få förödande konsekvenser och var alltid uppmärksam på vilken hastighet du håller i trafiken!

september 21, 2010 / korkortsutbildning

Väder och trafik

Vi har hittills skrivit en hel del om olika typer av riskbeteenden i trafiken och kartlagt hur våra vanor och preferenser på vägarna förändras i takt med ålder och erfarenhet. Den här gången ska det inte handla om något sådant. Istället ville vi mest påminna om en uppenbar sak, som alltid är lika överraskande: väder och vind. Mest väder. Det lackar nämligen mot höst. Och viktigt för dig bakom ratten är att redan nu börja reflektera kring hur detta kommer att påverka din körning. Är du nybörjare, kanske körkortselev, så kommer det allt kyligare vädret att ställa dina kunskaper på prov.

Det är en sak att läsa om halt väglag, och i teorin veta hur man ska agera, det är en sak att verkligen sitta där när isgatan breder ut sig framför dig och vinden sliter tag i bilens plåtkropp. En sak: ta det lugnt. Kör hellre sakta och säkert än snabbt och över din förmåga. Försök att hela tiden planera din bilkörning – håll avstånd till bilen framför och för allti världen: håll dig fokuserad.

september 11, 2010 / korkortsutbildning

Trafikbrott och konsekvenser

För dig som ska ta körkort kan det vara bra att redan nu veta vad som leder till att du mister körkortet. Vi talar alltså om beteenden i trafiken som du ska undvika om du vill ha kvar ditt körkort. En grund är att en bilförare alltid är skyldig att ha med sig körkortet vid bilkörning. Din identitet som förare måste alltid kunna styrkas om du exempelvis stannas i en poliskontroll.

Här följer en lista på vad lagen säger om körkort och återkallelse. Ett körkort ska återkallas:

a. Vid grov vårdslösthet i trafiken och rattfylleri.

b. Vid smitning från trafikolycka och förseelsen inte kan anses som ringa.

c. Om Körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad visat bristande förmåga att rätta sig efter de trafikregler som gäller.

d. Vid brott mot en från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel och överträdelsen inte kan anses som ringa.

e. Om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort.

f. Om körkortshavarens med hänsyn till brottslig gärning inte kan antas respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller på grund av personlig förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare.

g. Om körkortshavarens förutsättningar att köra körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada, eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort.

h. Om körkortshavaren inte följer föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov.

i. Om körkortshavaren inte följer föreläggande att förnya körkort.

j. Om körkortshavaren begär att körkortet ska återkallas.

september 11, 2010 / korkortsutbildning

Personlighetsdrag kontra riskbeteenden i trafiken

Körkort och risker. Ett spörsmål som har sysselsatt både lekmän och lärda under lång tid är om det finns en viss typ av personlighet eller personlighetsdrag som blir extra riskfyllda i trafiken – med andra ord leder till olyckor eller diverse konfliktsituationer. En synnerligen intressant undersökning lades fram i början av 80-talet som pekade ut vissa av dessa eftersökta personlighetsdrag.

Impulsivitet är en egenskap som kan omskrivas med ”handlar först och tänker sen” vilket föga överraskande kan vara en negativ egenskap i trafiken. Impulsivitet leder ofta till oöverlagda handlingar som gör att man tappar kontrollen över fordonet eller överraskar andra trafikanter med ogenomtänkta körbeslut. Spontanhandlingar av det här slaget hör inte hemma i trafiken och är snarast vanligast bland barn som ofta låter sina impulser råda fritt. Men i trafiken så leder omoget, oerfaret beteenden till farliga trafiksituationer.

Personlighetsdraget med en vana att skylla ifrån sig och komma med bortförklaringar, som bland annat vägrar se sin roll i trafiken, leder inte sällan till konfliktsituationer med andra. Det visade sig också att denna personlighetstyp hade en sämre inlärningsförmåga inför körkort och uppkörning. Eftersom den som bortförklarar oftast påstår att det är någon annans fel om saker om ting går snett, har han eller hon ingen vana av att ta ansvar för sina handlingar. Och att ta ansvar för sina handlingar, att veta att bilkörning på ett eller annat sätt har konsekvenser, är en grundförutsättning för en bra bilförare.

Körkort och Riskbeteenden i trafiken

I olika situationer i livet och ofta i trafiken så skjuter vi människor undan tankar på det som är otäckt, exempelvis farliga konsekvenser av vår faktiskt handlande. Men att se och uppleva verkligheten korrekt och som den är istället för att förtränga den kan bli direkt livsavgörande i trafiken. Vissa människor tar t.ex risken att köra med oförändrad hastighet trots att mörkret att kompakt och vägen blänker av is; vissa människor chansar när de ska köra om en annan bil, trots att de vet att de kan vara svårt att hinna förbi i tid, och trots att sikten är begränsad. Självklart vet denna personlighetstyp om att de ökar riskerna med sitt beteende, men av någon anledning varken bryr man sig om eller handlar efter bättre vetande. Denna typ av bortträngning är en kännetecknande egenskap hos ”dåliga” bilförare. Vilket leder till fler olyckor och högre risker i trafiken. Ska du ta körkort rekommenderas att du redan nu reflekterar över denna dåliga egenskap.

Självhävdelse är ett annat negativt personlighetsdrag för bilförare. Alla människor vill ju vara någon. De flesta av oss vill vara duktiga och få beröm men speciellt hos yngre bilförare kan denna ambition bli till ett negativt avstamp för att hävda sin rätt och bete sig dåligt i trafiken. ”Här kommer jag, flytta på dig” är en sådan typ av mentalitet som man inte sällan erfar hos unga, osäkra bilförare. Det kan tyckas vara gulligt naivt, men som med allt beteenden i trafiken kan det få ödesdigra konsekvenser. Motsatsen till självhävdelse är ödmjukhet. Vilket är egenskap i trafiken som är väldigt positiv och som man oftast ser hos erfarna, lugna och trygga bilförare. Ödmjukhet och lugn är två egenskaper att ta efter för alla ni som är på g att ta körkort.

september 11, 2010 / korkortsutbildning

Äldre bilförare löper större risker i trafiken

Inte alltid en fördel med lång besittning av körkorket

Äldre bilförare med en ofta lång erfarenhet i trafiken och god självinsikt som bilförare utgör ingen större risk i trafiken än andra trafikanter. Tillgängliga undersökningar visar dock att förare mellan 75 och 85 år löper 5 gånger så stor risk att råka ut för en trafikolycka med personskada än en bilförare i medelåldern. Med stigande ålder sker nämligen en mängd förändringar av kroppfunktionerna, vilket leder till en försämrad förmåga som bilförare. De vanligaste åldersförändringarna som påverkar bilkörningen är försämring av syn, korttidsminne och hörsel men också ett slags genomgripande försämring av förmågan att reagera på saker som sker i trafiken. Det är ju ingen hemlighet att det är viktigt att snabbt kunna regera i trafiken, att på ett fokuserat sätt bearbeta intryck och reagera därefter i sin bilkörning.

En annan orsak till att denna åldersgrupp av bilförare löper större risker i trafiken har säkerligen att göra med att äldre bilförare kör bil mer sällan och på så sätt tappar i rutin och acklimatisering till det ”moderna”, mer aggressiva, trafikklimatet.

Vidare kan påpekas är att äldre bilförare i högre grad anpassar sin bilkörning efter sin förmåga och de rådanade trafikförhållanden. Exempelvis undviker de i högre grad att köra då det är högtrafik, mörkt och halt. De undviker aggressiv stadskörning som kräver snabb reaktionerförmåga och högt tempo och de kör helst på vägar och rutter som de har erfarenhet av sen tidigare.

Typiska felbeteenden för äldre bilförare är dock utebliven teckengivning vid sväng (mao: de glömmer att blinka), körning mot rött ljus samt att de glömmer ta hänsyn till stopp och väjningsplikt. Därav följer också att de har speciellt svårt i vägkorsningar men att de däremot inte råkar ut för singelolyckor i så hög grad som yngre bilförare, vilket är mer benägna att överskatta sin förmåga bakom ratten.